Igår var dottern Johanna på studiegruppsfest. Lovade vagt att hämta henne om det blev sent. Det är alltid lite trögt att hasa sig upp från goa varma sängen en torsdagnatt. Nu ringde hon redan 22.55 och berättade att hon var på väg mot bussen. Mmmm... kudden mot kinden, täcket över huvudet..blunda blunda zzzzzzz. Riiiiiiiiiiiiiiing. Ahw, what the heck. -Mamma, jag missade bussen. Den åkte framför näsan på mig. - Hmmm, ok jag kommer. På med kläder, ut i kall bil. Jag vill få det gjort snabbt, innan sängen kallnar. 180 till stan. Brämhults fartgupp slår mot spoilern. Åsbogatan ner mot busstorget. Hon står vid Interflora och väntar, ensam. Jag noterar att bortanför henne står en ensam kille med en stor hoodtröja och baggybrallor. Man ser inget av hans ansikte eller av hans kropp överhuvudtaget. Som en stor otäck manlig burka. Johanna går mot min bil och killen går iväg. Fasen, tänkte jag, vilken tur att jag hämtade henne. Jag frågade Johanna om hon noterade killen? -Ja, visst var han kuslig? Han gick fram och tillbaka och spanade.
Då är man glad att man orkar hasa sig iväg och hämta hem sin lilla tös.
1 kommentar:
En väldigt snäll mor är du. Puss och Kram!
Skicka en kommentar