Golvstrul

Jag har längtat efter mitt nya golv. Mitt cementgolv som ska blänka i vårsolen. I torsdags vällde cementen in i huset och i fredags skulle dom komma och putsa. Dom kom inte. Jag ringde och sa lite vänligt att nu får ni se till att göra det på måndag. Dom kom inte. Då blev Tina störd. Ringde och skulle skälla. - Var är ni, sa jag. Min bror dog i går, sa han. Men sa jag ... och bet mig i tungan. Tänkte sagt att nu får ni fasen se till och få ändan ur vagnen och komma hit för målarna står och stampar. Vände på en femöring och sa oj då. Förlåt. Han sa att vi kommer imorgon och gör klart ditt golv. Ok, vad bra. Dom kom. MEN hela mitt blanka golv är matt, fläckigt och repigt. Jag blev ledsen. Ringde och sa det. Men det klart att du inte ska vara ledsen, vi ska fixa detta. Du ska bli jättenöjd vi kommer tillbaka. Fortsättning följer...

Fotograf T

Vackraste porten i Borås

Tuffa tider

Har haft en av mina tuffaste veckor hittills. Försökt på ett schysst sätt säga till människor som jag respekterar och beundrar att dom inte har ett jobb att gå till. Det är hårda bud. Så går det bara några timmar så ringer Resumé och säger att dom fått ett tips om att vi ska avskeda folk. Vilken skvallerbransch man lever i. Tidningen har aldrig brytt sig om oss innan men så fort det blir en liten negativ nyhet så är det kul att skriva om. Tyckte det räckte med tråkigheter för dagen för våra anställda men på måndag är det ju ingen nyhet längre så ut med skiten snabbt. Undrar vem som skriver artiklar om Resumé skulle behöva dra in på medarbetare. Kanske att dom redan gjort det. Tidningsbranschen har ju det tufft. Också. Precis som alla branscher.
Skulle i alla fall tro att Sverige kommer att blomstra i sommar. Billigt att semestra i. Kronan står lågt så vi har inte så kul utanför gränsen. Jag ska semestra i Brämhult. Måla, påta och bara vara.
Nu ska jag sticka till Verktygsboden och shoppa skruvdragare eller vad det heter...

Gaffel i ögat

Jag jobbar i en bransch som man inte alltid är så stolt över. Reklam gör mycket nytta och får företag att blomstra. Reklam retar, berör och förstärker.
Men ibland blir man trött när reklam bara äcklar och inte pratar till mottagaren, då det enda syftet är att sticka ut i branschen och göra nåt craaazy. Usch.
http://media.resume.se/?id=1600&type=4

Ikeatripp

Tråksöndag. Vi kastade oss i väg, jag och dottern Malin, till det stora möbelhuset strax norr om Götet. Ikea ..Bolltorp nä vad fasen heter det Ikea Ballingslöv ... Bäckebol Bäckebol Ikea Bäckebol heter det. Jag glömmer jämt. Är egentligen en trogen Ikea Kålleredkund men nu hade kollegan Sofie sagt att Bo...bbäckebol var splong nytt så då drog vi dit. Malin satt och bläddrade i katalogen i bilen och mellan varven av illamående gjorde hon en snabb analys och kom fram till att i katalogen så tjatade dom bara om pris på 100 olika sätt.
Blågult bamsehus, in med lille BMW'n (OMY eller oh mai som vi kallar honom) i p-fickan. In i svängslussen och ja sen var det ungefär som vanligt. Till vänster ett bollhav för småbarnen till höger liten soffutställning med några trötta gubbar med tom blick väntandes på respektive. Rulltrappan upp sen vänstervarvet hela vägen bort till restaurangen. Inget nytt. Ju längre in i Ikeahjärtat man kommer desto grinigare ungar som hakar upp sig på en lätt enerverande ljudnivå. Man ska inte ha med sig barn under 10 till Ikea. Kanske att jag tyckte att plocklagret var några etage högre än innan. Men annars var allt intakt. Vi hade ändå en mysig tripp och vi fick med oss lite prylar för en 3500:-. Billigt? Ja det var nog billigt men tänk att man aldrig kommer ut från det varuhuset under 1000-lappen.

Nu har jag slarvat

Det är jobbigt att hålla igång en blogg. Man måste verkligen tänka till och vardagen är inte alltid så att man kan återberätta allt man gjort. Men generellt kan man säga att vardagen inte visar sin bästa sida just nu. Fast det är vår och S.O.L.
Skulle önska att vi alla började konsumera lite igen och att världen så smått börjar återhämta sig från sin djupa depression. Jag blir i alla fall lite glad och kreativ när jag lyssnar på ny, bra, udda musik. M.I.A med Paperplanes t ex. Filmmusik till Slumdog millionair som jag nu ska gå och titta på med mina goa älsklingar. Det blir den sena föreställningen och det är bra för jag kan ändå inte sova ...
Some some of us is murders..na na nanananana ..
http://www.youtube.com/watch?v=sFN15gIpbts

På tal om Volvo

Vår familj har åkt runt i några bilar genom åren. Första bilen jag kommer ihåg var en blekgrön Volvo Amazon som sedan byttes ut mot en lika blek men blå kombivariant. Den var rolig. Lekte affär i bakluckan. Med halva bakluckan uppe kunde man köpa mat och godis i form av kottar och bark. Där bak satt jag också och täljde pinnar med en gammal trubbig Morakniv som jag hittade i verktygslådan. Den kniven satte sig fint rakt ner i foten och blodet forsade. Jag försökte febrilt få stopp på blodflödet med en rulle hushållspapper. Rullen gick åt och jag "gömde" det blodiga pappret i bakluckan. Visste ju också att jag inte fick använda kniven för pappa och den gången var det lite svårt att ljuga sig ur en förklaring. Det var också i den bilen som hela familjen åkte slalom nerför hela Haschlali-backen och ända fram till Koppartrans bensinstation. Vi höll på att få soppatorsk och pappa körde i vida svängar för att skvalpa upp det sista i tanken. Mamma höll sig hårt i instrumentpanelen och jag och syrran flög som vantar i baksätet, tror också att hon skämdes för vi åkte genom hela Dalsjöfors och väckte nog en viss uppmärksamhet. Men fram till Koppartrans kom vi och vi fick förmodligen våra ShellingBanco-märken á 5 öre st som vi klistrade in i vårt återbäringshäfte.
Vi hade bilen länge och det var också den bilen som var den första bil som jag körde. Var nog en ca 12 år. Satt först i pappas knä och styrde sen ställde han in sätet och satte mig på plats och så fick jag köra en vända på Dalsjöns is. Själv. I bilen. Antingen vågade han inte åka med eller så litade han fullt ut på att jag skulle fixa det. Det gjorde jag.
Det var med sorg i hjärtat vi till slut fick göra oss av med den blekblå. Hårda rostangrepp var nog orsaken. Och sen gick vi ett kort tag över till Audi men det är en helt annan historia.

Thailändskor

Hej å hå vad har hänt? Helt plötsligt åker var och varannan frånskild karl till Thailand och HÄMTAR HEM en thailändska. Dom säger så, hämtar hem. Plockar man dom på träd eller? Kärlek? Knappast. Men ett enkelt sätt att lösa ensamhet på. Eller kanske inte så enkelt trots allt. Flera av tjejerna har lämnat små barn och följt med sin nya kärlek HEM till kalla norden. Kan inte vara så kul. Jag hade längtat sönder mig efter mina barn. Ofta kan dom inte engelska och absolut inte svenska. Och vädret! Dom måste frysa knäna av sig.
Var och kollade kakel i helgen och in kommer två feta herrar, skulle tro att det var far och son, med en så söt och fin liten tjej. Jag hoppas hon blir lycklig med sin charmör eller att hon i vilket fall som helst har det bättre än hon hade innan.
Å andra sidan tror jag att dom har gott om landsvänninor i Borås för bara jag kan räkna upp säkert 8 "killar" som numera har en mörk liten skönhet vid sin sida. Så jag kan tänka mig att bara i Borås finns det säkert ett 100-tal hithämtade tjejer med en blond svensk rejäl man vid sin sida...