Kändishälsning

Fick ett värmande mms från min vän Kjell. "Sally" och han önskade mig allt gott. :)

Trött trött

Åhh vad det tar på mina krafter att få behandling. Blir helt utslagen i några dagar. Feber och frossa igen. Idag känner jag mig lite piggare och jag hoppas att sprutorna som jag nu ska ta hjälper kroppen att komma i gång igen. En liten spruta in i magen med vita konstgjorda blodkroppar ska göra att jag snabbare kommer på benen. Men givetvis är det kopplat med biverkningar som ont i skelettet. leder och muskler. Skit i det, det hjälper med en Alvedon säger dom.

Idag kom Brittis hit och åt frukost. Och vilken frukost! Hon kommer sällan tomhänt. Bär, frukter, frallor och youghurt. Gott gott. Och snart kommer Crister och paddar till min blivande mur. Muren blev det kanske inte så mycket med för den offerten jag fick på arbetskostnad och material gjorde att jag först blev lite vit i ansiktet och sen lade den idén åt sidan och tänkte om. Nu blir det en liten murklack med staket istället. Nog så fint.

Man får passa på

Mår finemang. Då får man passa på att dra igång lite projekt. Mur framför huset t ex. Har ritat upp hur jag vill ha det med mått och allt. Sen har jag ett par fantastiska vänner och en svåger med grymt nätverk som hjälper mig att förverkliga min ritning. Just nu är det ett dike så det är lång väg innan det blir klart. Form, sula, mura, slamma, land, plantor, trädäck...

På tisdag är det dags igen för nästa kur. Alltid spännande att se hur min kropp fixar gifterna. De sista två gångerna har ju inte varit någon höjdare precis. Ska få lite extra vita syntetiska blodkroppar den här gången som gör att jag inte går ner så lågt i immunförsvaret. Sen har jag lärt mig läxan att hålla mig väldigt långt från virushärdar. Untouched by hands hädanefter.

Mycket trix för att få hem en liten grävskopa.

Sleeping "beauty"

Då har jag en liten knapp ovanför höger bröst. Inopererad idag. Ingen narkos den här gången heller. Lokalbedövning får räcka tyckte dom. -Men jag kanske kan få lite lugnande, sa jag. -Självklart sa Susanne narkossköterska. Du får så mycket du vill. -Är det nåt du inte tål, frågade hon. -Ja jordnötter är jag hyperkänslig för, sa jag men det har ni väl inga här?.. -Oj, sa Susanne då får vi byta för den här medicinen är baserad på samma ämnen. Det hade ju varit spännande och få en hiskelig allergireaktion på köpet.
Susanne sprang och bytte sen satte dom igång. -Jag ger dig en liten dos nu så får vi se om du känner nåt. Bokstäverna på en väggaffisch flöt ihop lite grann och jag kände mig nöjd. -Du kan få lite till om du vill.. Jag nickade och Susanne tryckte på sprutan både två och tre gånger. Sen somnade jag. Kommer inte ihåg nåt mer än att läkaren hade en jättecool mönstrad mössa på huvudet. Nu har jag en knapp innanför huden som förhoppningsvis ska funka länge länge. Nu slipper jag omläggningar och riskfyllda infarter som kan infekteras.
Fick kaffe och god macka sen var det tack och hej...

Ikväll blir det prinskorv

Intensiv dag med provtagning kl 8, läkartid hos min Tobias vid 10, utskrivning (äntligen) vid 13.30, psykologmöte kl 14 och däckbyte kl 15.30. Sen åkte vi och mysfikade jag och mina töser på Viskan. Kissepaus hos Johanna innan snabbhandling på City. Så blev klockan mycket! Vilodag i morgon innan operation på onsdag.
Tobias är inte tillbaka förrän i höst. Men han tycker trots min svacka att jag verkar ok. Levern håller sig lugn säger han. Den har t o m minskat utan cellgifter, men det undrar jag om jag håller med om. Tycker buken känns svullen. Känner väl inte riktigt igen min figur längre. Pinnben med isterbuk. Nä så illa är det inte. Men magen får inte riktigt den plats som den vill ha. Blir så fort stoppmätt och stinn.
Nästa vecka blir det 100% behandling igen men denna gång med vad dom kallar en pump. Det innebär att jag får en dos på SÄS och sen åker jag hem med en liten ful svart turistväska på magen innehållande en flaska cellgift. Denna ska jag ha på magen 48 timmar i ett sträck. Effektivare säger dom. Ska dessutom lära mig att ta sprutor på mig själv. Hua tänker jag, men det är innngggentiiiing, superlätt säger syster Jane. Litet skinngrepp och så trycker du in nålen och sprutar in. Okej, jag blundar och skjuter på så får vi se hur det går. Har ju annars en liten undersköterska boende hos mig.
Nu blir det p-korv med makaronisar....

Äntligen

Nu känner jag igen mig själv igen. Slangar, nässelutslag och feber har lämnat min kropp. Var på Handelsklubben igår och fick många många kramar. Vill inte ta folk i hand för jag hade en timme innan fått en cellgiftskur. Åt god lunch och lyssnade på Joakim Hedin som berättade om sin entreprenörsresa. Smet ut snabbt så jag slapp trängas med 270 andra i kapprummet.
Nästa vecka blir det äntligen dags för min venport så dom slipper sticka sönder mina armar mer. Armarna är både blå och gula efter alla prover och kurer. Benen är som små stickor men dom musklerna ska vi nog få fart på igen. Muskler och kondis är verkligen färskvara. Drygt två veckor i säng och både muskler och kondition är puts veck.
Ikväll blir det Svenska Krogen med Gulli, Jocke och Crister. Ska inte äta för jäkla mycket för då mår jag inte väl. Får bli tvårätters, i ett trerättersgäng, för min del.
Och idag har ett uppdämt shoppingbehov tillfredsställts. Började redan igår med att shoppa stekpanna och ny storgryta och fortsatte med klädshopping idag. Malin trollade fram en Tinaklänning på HM som passade mig perfekto. Den får åka på ikväll.

Långpermis

Hemma hela påsken. Så skönt. Lite feber några nätter men annars har det varit lugnt. Varit på Tranmässan i Falköping med Mona o Bertil, liten hantverksmässa i en gammal gympasal. Falbygdens ost fick ett besök på hemfärden. Mysigt. God mat i Målsryd på påskaftonen. En snabbsväng hos Oscarssons på påskdagen. Annandagen låg jag på soffan och kollade på kökspersonalen (Mona, mamma och Malin) som fixade påskbuffé till närmsta kretsen. Satte mig och åt sen blev det soffan igen. Trött trött. Har nog inte varit så lugnt som jag hade som mål när jag nu ser vad jag har gjort i helgen. Vill ju så gärna träffa mina vänner och släkt.
I alla fall nu är jag hemma igen efter en natt på SÄS. Får mina gifter imorgon i en temporär venkanyl som förhoppningsvis inte ska spricka. Nästa vecka blir det post op och insättning av min venport. Dom kommer också att dra ner dosen så jag inte går ner så djupt efter varje behandling. Dessutom blir det 3-dagars doser istället för 2. Jag hoppas att det går bra. Nu blir det sängen en stund....

Får ta det lite försiktigt...

6 dagar efter senaste inlägget där jag skrev att jag mådde bra. Det vände snabbt. Febern steg igen och var uppe i 40.7 nån kväll senare. Efter påsingreppet körde det ihop sig. Ont som satan på kvällen och feberfrossa. Till röntgen. Då hade jag fått några shots med morfin så Joakim H som var på besök såg mig gå från ett riktigt ras till en glad prick på mindre än en halvtimme. Kul hissfärd med två glada sköterskor, en glad Joakim och en drogad sjukling på topp. Efter röntgen stod det två pannkakor med glass och sylt och väntade på mig på mitt rum. Dom är så ljuvligt snälla dessa sköterskor så man blir helt varm i hjärtat. Men nu är jag hemma på permis igen och mår fint. Ska ta det grymt lugnt den här gången. Soffan kommer att få jobba hårt. Ikväll blir det gott käk hos Jessica...