Tur man glömmer

Det har varit en hård vecka. När jag är mitt uppe i behandlingsvåndan så är det mycket nära att jag ger upp. Men så mår jag långsamt bättre och då glömmer jag hur dåligt jag mått. Nästan. Bara det att om 9 dagar ska jag in igen. Kan inte riktigt förklara hur dåligt jag mår. Ont lite överallt. Njurarna, levern som svullnar och spänner, magen som kör ihop sig, ja det är helt enkelt j-vligt obehagligt.
Blev inlagd onsdag till torsdag. Mina små töser kom och hälsade på och Johanna stannade länge. Tittade på Tv och killade mig på ryggen. Så skönt.
Så fort jag får känningar i magen eller ryggen så tar jag mig ett varmt bad. Då släpper allt. Badar 3-4 ggr om dan. Börjar tro på min gamle far. Han tog alltid ett skållhett bad när arbetsveckan var slut. Han sa att om man badar riktigt hett så dör alla bakterier för dom klarar inte värmen. Det trodde lilla jag på när jag storögt såg hur han sakta sänkte sig ner i det rykande badkaret med sockar på! Sen rakade han sig och mor min fick en rakpuss.