Nu har hon lämnat boet

Johanna har tagit sina prylar och intagit en vindsvåning på Norrmalm. Känns lite konstigt. Rummet gapar tomt hemma. Vet inte om jag ska släpa in min säng dit för hon kan ju ångra sig och återvända hem. Trodde jag ja. Vet själv hur underbart det var att flytta hemifrån. Slippa titta på två nickande, snarkande föräldrar i soffan som yrvaket låtsades att dom inte hade somnat när snarkningarna blev för högjudda. Jag vet inte vad jag har för tics för mig som mina barn retar sig på men garanterat finns dom.

Lägenheten är så söt. Fina parkettgolv, vita väggar, stor balkong och en iskall enorm vindsgarderob. En soffa, tung som bly, från 1920 inköpt på Blocket fick hennes pappa med fru slita upp för 4 trappor och tippa in på högkant. Den flyttas aldrig mer sa dom båda i kör.

Om tre dagar drar Malin till Afrika i 6 veckor så helt plötsligt blev det väldigt ensamt hemma. Då blir det bara en tandborste kvar i glaset. Tur att det är vår så jag kan ge mig ut och gräva. Sen ligger ju inte Norrmalm i Afrika så jag kan ju fortfarande få en liten glimt av min äldsta...