Stylisten hade haft ett litet sjå. Vi skulle ha origamililjor som rekvisita på en av bilderna. Hon hittade en 13-årig Gävlegrabb med grav Asperger som hade hittat sitt fokus. Han skulle vara en jäkel på att vika. Stylisten skickade tydliga instruktioner och skissbilder på hur vi ville ha det. Mamman till killen lysnnade och förstod. Vi ville bara ha blommor i vitt och beige. Killen vek, paketet skickades och stylisten Eva väntade. Kom inget paket. Hon åkte runt till 4 olika postkontor i Stockholm och trängde sig in bakom, utan avi, och tvingade alla postisar att leta. Till slut hittades ett litet väl inslaget paket och färden mot Borås och fotograferingen gick i 180. När hon öppnade det lilla paketet ramlade det ut ett myller av små prydligt vikta djur i prickigt, rött, blått och alla färger utom vitt och beige. Inga blommor men ett litet brev med tips om vad alla de små djuren kunde göra. Tryckte man på baken på grodan så tog den ett skutt, hjärtat kunde bulta och ja vad gör man? Man ringer till sin dotter. Johanna fick kasta sig på bussen med origami-boken i väskan och order om att ta på sig varma kläder. Sen satt hon på en frigolitplatta och vek blommor åt oss. I vitt och beige. Fick sig en liten kall sallad och ett varmt tack innan hon åkte vidare till sitt riktiga jobb.
Små fina liljor som Johanna har vikt...Tack smulan |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar